Ina tabac <3
Saknar det. Saknar när jag red min fina skötponny Ina. På den tiden var det riktigt roligt. Man längtade liksom till måndagarna och torsdagarna när man visste att man skulle få rida henne. Hon var så speciell.. Hennes härliga språng, hennes personlighet och den där glimten i ögat som gjorde att jag tyckte om henne så mycket.
Men eftersom att hon inte passade på en ridskola så var hon ju tvungen att säljas. Fyfan.
Nu har jag precis haft träningen somvanligt som på måndagskvällarna. Och det är inte alls lika roligt som då. Inte lika taggad.
Ina tabac, djuret jag aldrig glömmer <3
Kommentarer
Trackback
